Blog

Marita Adamsson från Bohuslänningen:

27 okt 2005
/dans

En resa inåt, utåt och över gränserna
”Men vår nästa anhalt på vår resa kan vi bara uppleva om vi vrider näsan en bit till och fäster blicken på en trång box ett par meter upp i byggnadsställningarna som utgör scenografin. En skrynklig plastfilm hindrar total insikt, men mot plasten avtecknar sig en kropp, också dold i plast. Den omväxlande sliter i inkapslingen och intar klassiska kvinnoposer. Det kan minna än om formtida egyptisk dans, än om 40-tals vampen. I takt med att hon frigör sig från plasten blir hon allt mänskligare. Men det är gäckande, bitvis sitter plasten kvar och föder associationer i olika riktningar. Och när hon är nästan naken och den gravida magen oemotståndligt drar ögonen till sig sätter hon på sig ett par röda högklackade skor. Denna symbol för sexualitet och för kravet på kvinnan att behaga – blir till sist hennes vapen för att slutligen spräcka fängelseväggarna och vandra ut i frihet. En kort och stark performance, därtill vacker. För mig kvällens mest intressanta inslag.”

(Utdrag från recension av dansföreställningen Resan; Performance Förpackat tillstånd – idé och koncept Monique Wernhamn och Marika Hedemyr)

Monique Wernhamn