| TILLKOMSTÅR: 2015 | TEKNIK: utställningsdesign – konceptutveckling av interaktiv och rumslig gestaltning |
-Hur kan besökarna bjudas in att delta och lämna avtryck i utställningen? -På vilket sätt kan detta gestaltas rumsligt för att de ska vilja delta?

Jag fick i uppdrag att utveckla den interaktiva delen i Jon Geibs utställning Ett skepp kommer lastat på Frölunda Kulturhus, samt vara bollplank i konceptutveckling och gestaltningen av den övergripande utställningsidén.

Ett scenkonstverk om det moderna föräldraskapet.
En föreställning om hur och varför vi blir, eller inte blir, föräldrar.
Om barnlösa och barnfria.
Om längtan, uppfostran rädslor och makt.
Om normer, perfekta familjer,
förväntningar och livslånga relationer.
Realism och fantasi, blodigt allvar och poesi.

Är föräldraskap ett omöjligt projekt? Går det att skriva en vattentät projektplan för hur vi uppfostrar ett kompetent barn och samtidigt håller liv i relationer, karriär och den personliga utvecklingen? Vad offrar vi och vad vinner vi?

En föreställning av Teater Eksem;
Susanna Vildehav (skådespelare), Mia Kjellkvist (skådespelare),
Pia Nordin (regi och koreografi) och Monique Wernhamn (regi och scenografi)
Musik och ljud: Cha Blasco

Publiken är kursdeltagare. Scenrummet startar i en ”föreläsningssal”/u-form som bryts upp efterhand.

Foto: Anna-Carin Isaksson (t.v), Cha Blasco (ovan)

Teater Eksem, Göteborg, 2015

”Juli i Skärvornas flod.
En del ur föreställningen Spegeln-Kairos, i koreografi av Eva Ingemarsson.
Premiär på Atalante i Göteborg 18 sept 2013.
Dansare Juli Apponen och Anna Bergström. Operasång Tobias Rudåker.
Åtta personer åt gången blir ledsagade till tre olika rum. I varje rum får de möta en aktör i en starkt personlig och visuell scenisk aktion. Aktörerna berättar under föreställningen om egna erfarenheter och upplevelser av identitet och kön.”
–Citat Eva Ingmarsson

Atalante, Göteborg 2013

Sånglösa är en berättelse om en flicka som inte längre kan sjunga eftersom hon upplevt svåra förluster och stor sorg. Vi får följa hennes resa tillbaks. Vid sin sida har hon Pronto, den inre rösten som klagar och stör.

Föreställningen hade premiär på Atalante 2013 och har därefter turnerat på skolor och andra spelplatser.

Föreställningen är ett absurt relationsdrama som utspelar sig i nutid/50-tal, där rollerna är dubblerade. När publiken kommer in möts de av förberedelser, av värdar/teknisk personal/skådespelare i bruna/prickiga sminkrockar, av ett rum där garderob, scen, snabbmasker, café är synliga och integrerade delar av scenografin. Gränser mellan föreställning/rum/publik, mellan att vara på/av scen, skådespelare/privatperson, föreställning/paus luckras upp.  Scenografi och kostym är gjord i samarbete med Linda Wallgren, regi av Gunilla Johansson. Foto Ola Kjelbye.

Borås Stadsteater 2010

Musikalen Jekyll and Hyde sattes upp av ”Musikal i Kungälv”, regissör Annica Edstam.
Scenografin bestod av 7 stegar och ett flertal projektioner.
De 15 scenrummen skapades genom att flytta stegarna i olika positioner och använda projektioner som gestaltade och förstärkte rummet. Projektionerna var gjorda som collage, mest svartvita foton i kombination med teckningar.

Projektioner →

Mimers Hus, Kungälv 2007